Jag vet att jag var ett as men...
Ibland undrar jag var bristninggränsen har gått i relationer jag har haft innan alla broar har rasat samman. Hur mycket krävs det för att slita sönder en relation så pass mycket att det aldrig går att reparera den igen eller ens försöka bygga om broarna från första stenen?
Idag så Ratsit:ade jag. Sånt som jag roar mig med när jag inte vill sova, har vettigare saker att göra eller helt enkelt är nyfiken. Så såg jag att en person, som jag en gång i tiden hade en nära relation till, har flyttat tillbaka till Stockholm. Sen hur länge vet jag inte. Vet bara att personen ifråga skrev ett år sen att den skulle höra av sig om den fick för sig att komma förbi Stockholm. Vilken den inte har gjort, trots att jag ser adressen som avslutas med Stockholm i sökresultatet.
Jag känner mig lite ledsen, helt ärligt, även om jag förstår honom. Jag vet att jag visade mina värsta sidor gentemot denne, men det här mötet som jag bett om handlar inte om något annat än att jag vill höra saker som jag hade kunnat göra bättre. På något sätt hoppades jag på att denne ville ge mig chansen att bli en bättre människa.
Nu ska jag städa och lyssna på glad musik så jag får bort den där jobbiga känslan.
